 |
| Vi följdes åt och satte några ljus på graven, vi var inte ensamma, det måste vara den här helgen som kyrkogårdarna får mest besök, väldigt vackert med alla ljus .... |
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Dags att börja skriva igen...
Så här såg det ut igår, tråkigt att vakna upp med detta utanför fönstret.. Gjorde en jättegod räkmacka igår till lunch, tack v...
-
Maud Olofsson invigde chokladfabriken på Västerslätt i Umeå den 14 oktober vilket betydde att Jenny Bergs dröm att tillverka högkvali...
-
Det var med blandade känslor jag öppnade detta brev ifrån Ortopedkliniken i Umeå. Jag står på väntelista för att en läkare ska bedöma om j... -
Svar Snöloppor, som också kallas glaciärloppor, tillhör arten hoppstjärtar inom insektsordningen. U...
I Lerum ligger kyrkogården naturskönt nära Säveån.
SvaraRaderaBlir det vårt sista vilorum?
Eller?
Aska?
I evigheten?
Vilka svåra frågor, men hörde på Gudtjänsten ifrån Kalmar Domkyrka i morse, prästen där pratade väldigt bra, det blev lite av en aha-känsla för mej, det är klart att tankarna finns väldigt mycket i vad som händer efter döden, blir man en blomma eller ........är inte religiös ..........men lyssnar gärna på människor som har hittat sin tro ......har en väninna sen flera år tillbaka, vi gick en alfa-kurs tillsammans.......... hon döpte sej efter den kursen som pingstvän ........... hon har hittat sin tro ........... men jag är fortfarande sökande ............
SvaraRaderaSökande är också en tro, Margareta. Det ligger i människans natur att söka efter livets mening och slutets hemligheter. Min mammas sista ord var: "Ni ska inte vara oroliga för mig. Jag är lugn och trygg." Hon hade slutat söka och kunde därför dö i trygghet. Kanske funderar vi för mycket ibland.....
SvaraRaderaJust det där att vi funderar för mycket ibland håller jag med om ...........man skall leva i nuet och inte tänka så mycket på hur det kommer att bli ..........
Radera